 |
Västindien
|
 |
Snabblänkar: Världens
länder / Västindien
Direkthopp: Sainte Croix, Saint
Barthélemy, Saint Thomas, Saint John, Leeward Islands,
Windward Islands, Västindiska
federationen, Franska Antillerna
Sainte
Croix
Ön är obebodd fram till 1600t. Den koloniseras av Nederländare
och Engelsmän ca. 1625, och senare av fransmän.
| Franska tiden (1600t - 1733) |
(133) |
Ön blir fansk på 1600t. Nederländarna lämnar ön
1645. Spanien driver bort engelsmänen 1650.
Danmark köper ön Saint Croix av Frankrike 1733. Den blir en del
av kronkolonin Danska Västindien 1754, och en del av amerikanska Virgin
Islands 1917. Sockerodlingens dominerande betydelse av ekonomin tas över
av turismen. Utvecklingen hämmas dock av brist på färskvatten,
trots användningen av avsaltat havsvatten.
Saint
Barthélemy
| Franska tiden (1648 - 1784) |
(136) |
Ett franskt handelskompani koloniserar ön 1648. Johanniterorden köper
ön 1651, men den köps tillbaka av fransmän 1665, och blir
fransk kronkoloni 1674.
| Svenska tiden (1784 - 1878) |
(94) |
Ön överlåts till Sverige i Paris 1784. Den har då
ca 950 invånare. En svensk guvernör styr landet, fram till 1805
tillsammans med det 1786 bildade Västindiska kompaniet. Kolonins ekonomi
baseras på afrikanska slavar, vilka kompaniet har rätten till
handel med. Ingen betydande export sker från ön, men den fungerade
speciellt i krigstider som en frihamn. När frihandeln etableras i
mitten av 1800t minskar öns betydelse. Åren 1846-1847 friköps
de drygt 500 slavarna på ön av den svenska riksdagen. Ön
säljs till Frankrike 1878.
Ön blir en del av Guadeloupe 1878.
Saint
Thomas
Danmark tar ön Saint Thomas i besittning 1666, men ön är
obebodd fram till 1672.
| Dansk koloni (1672 - 1917) |
(245) |
Först när danska västindiska kompaniet bildas 1672 koloniseras
ön. Slavar börjas importeras 1673, för att arbeta på
sockerrörsplantager.
Den blir en del av kronkolonin Danska Västindien 1754, och en del av
amerikanska Virgin Islands 1917.
Saint
John
Saint John annekteras av Danmark 1684, men besätts inte förrän
1717. Den blir en del av kronkolonin Danska Västindien 1754, och en
del av amerikanska Virgin Islands 1917.
Leeward
Islands
Kolonin är uppdelad i Saint Christopher
och Nevis, Anguilla, Antigua och Barbuda, British Virgin Islands,
Montserrat samt Dominica.
| Brittisk koloni (1871 - 1956) |
(85) |
Federationen upplöses 1956, och British Virgin Islands blir en egen
kolonin. De övriga går med i Västindiska federationen 1958.
Guvernörskontoret för Leeward Islands, baserat i Antigua, överges
1960.
Windward
Islands
Dominica från 1940, Saint Lucia samt ?(Saint Vincent och Grenadinerna)
bildar federationen Windward Islands.
Federationen blir en del av Västindiska federationen 1958. Windward
Islands splittras 1959.
Västindiska
federationen
Öarna består av separata brittiska kolonier.
| Brittiskt (1958 - 1962) |
(4) |
Kolonierna Barbados, Jamaica, Leeward Islands, Windward Islands samt Trinidad
och Tobago förenas 1958. Motsatta intressen gör att federationen
upplöses 1962.
Jamaica samt Trinidad och Tobago blir självständiga 1962, medan
Barbados, Saint Christopher och Nevis, Antigua och Barbuda,
Dominica, Saint Lucia, Grenada samt Saint Vincent och Grenadinerna blir
enskilda kolonier.
Franska
Antillerna
Fransk bosättning på öarna sker 1635.
Kolonin delas i Guadeloupe och Martinique. De blir franska departement 1946.


Ansvarig:
Stefan
Kulldorff
Senast uppdaterad: 1 juli, 2001
© Stefan Kulldorff 2001. Denna sida är skyddad av upphovsrättslagen.